Kommer det att finnas konstnärer i framtiden? Bildämnet genomgår ett stålbad i grund- och gymnasieskola sedan flera år tillbaka och utvecklingen verkar inte förändras. Karin Kämsby skriver här den första av två artiklar om läget i en gymnasieskola i länet. Den andra artikeln handlar om den estetiska verksamheten i stort och forskningen kring den.
Estetprogram på fallrepet
Det estetiska programmet på Örnsköldsviks gymnasium är hotat. Detta sedan bildningsnämnden i Örnsköldsvik i oktober 2013 tog ett inriktningsbeslut att lägga ner flera program om de inte får tillräckligt antal sökanden.Örnsköldsvik, liksom hela landet, brottas med ett vikande elevunderlag i gymnasieskolan. Trots det visar skolverkets riksomfattande statistik att antalet elever på estetiska programmet ökar. Men det är en sanning med modifikation. Förklaringen är att hälften av det gamla medieprogrammets elever förvandlades till medieesteter vid gymnasiereformen 2011.
Estetiska programmet vid Örnsköldsviks gymnasium har inriktningarna dans, musik samt bild och form på Nolaskolan och inriktningen estetik och media på Parkskolan. Skolorna ligger på 1,6 km avstånd från varandra. Minikraven på antal sökanden för bild och form är 11 vid samläsning med estetik och media, annars 18. För estetik och media krävs 11 elever vid samläsning med bild och form, annars 18. För musik är minimikravet 24 elever och för dans 6 elever.
Sofia Westerlund målar. Tillammans med henne sitter Josefine Olsson. De går estetiska programmet på Nolaskolan. Foto: ES3b 2013/14, Nolaskolan
Monica Bergström undervisar i bild och form på Nolaskolan.
– Det finns en idé att slå ihop oss med Parkskolan och vi har jobbat tillsammans. Men Nolaskolan har en stor konstinstitution, den är som en konstskola. Parkskolan har en vanlig bildsal, säger Monica Bergström.
Andra och tredje årskursen i bild och form har sin undervisning på Nolaskolan, men ettorna går mellan Nolaskolan och Parkskolan.
– Vi vet inte hur det blir nästa läsår. Vi fick ett väldigt stort tapp i årskurs ett. Elever vill inte gå mellan skolor.
KK: Klarar ni att få de 18 elever, 11 vid samläsning, som krävs för att ni ska få fortsätta?
– Det är nästan omöjligt att få så många sökande. Vi har aldrig haft så många, 16 har varit max. I ettan har vi nu fem elever och det var för att de flyttade på oss. I trean har vi 14 elever, och i tvåan 13. Att komma upp till 18 är nästan omöjligt.
– Vi jobbar på alla fronter för att locka sökande och har gjort ny hemsida för att komma ut: bildestet.weebly.com. Tidningen 7 gjorde reportage när eleverna målade ett korttidsboende. Och de ska ha en utställning på konsthallen till våren.
KK: Hur påverkas ni av att estetiska ämnen inte längre är obligatoriska på gymnasiet?
– Många estetlärare är arbetslösa. Individuellt val måste erbjudas, men elever väljer inte estetiska ämnen för de ger inga meritpoäng, trots att det beror på vad de söker till sedan om de ska få några meritpoäng.
Över hela landet
– Det verkar vara nedläggningar över hela landet. Jag har kollegor som jobbar i Göteborg och de upplever samma sak. Det är sorgligt och konstigt. All hjärnforskning talar för att estetämnena är viktiga för ungdomars utveckling.
– Jag tror att den politik som regeringen för gör att många estetprogram läggs ner. Och nedläggningarna sker så snabbt. När det väl har skett är det för sent att börja om igen, säger Monica Bergström på Nolaskolan.
Men det är svårt att få fram fakta som visar att det pågår en riksomfattande nedläggning av estetiska program. Inte ens skolverket kan säga om antalet estetiska program minskar, ökar, eller är oförändrat. En förklaring till förvirringen kan vara att gymnasieskolor bytte namn till skolenheter efter gymnasiereformen 2011.
– Stora gymnasieskolor delades i flera skolenheter och begreppet gymnasieskola blev ointressant. Ett program tillhör samma skolenhet, man delar sällan samma program, säger Sven Sundin, statistiker på skolverket.
Läsåret 2010/2011 hade 140 kommuner estetiska program på 218 gymnasieskolor men det går inte att direkt jämföra gymnasieskolor med gymnasiereformens skolenheter.
En sökning på internet ger däremot en lång lista på estetiska program som är hotade eller nedlagda runt om i landet. I närområdet lade Timrå gymnasium ner sitt estetiska program med dans och teater våren 2013. Det hade då funnits i 20 år. Tidigare lade Bromangymnasiet i Hudiksvall ner sin teaterlinje. Även Sundsvalls Gymnasium har lagt ner sin inriktning bild och form.
En kraftig ökning
Vad skolverket kan se är att det blev en kraftig ökning av antal elever på estetiska program efter gymnasiereformen 2011, se tabell.
| Läsår | 2010/11 | 2011/12 | 2012/13 | 2013/14 |
| Antal esteter åk 1 | 7 500 | 10 120 | 9 200 | 8 200 |
| Alla esteter | 22 206 | 24 300 | 25 600 | 26 100 |
– När gymnasiet gjordes om till nya programgymnasiet 2011 var estetprogrammen vinnare. Första året fick estetprogrammen 10 100 elever i årskurs ett, från 7 500 året innan. Det är en mycket stor ökning, men den bestod inte. Estetprogrammen har nu börjat tappa i årskurs ett, säger Sven Sundin.
Ökningen berodde till övervägande del på att det gamla gymnasiets medieprogram delades i två: estetiska programmets inriktning estetik och media samt samhällsprogrammets inriktning på medier, information och kommunikation. Före gymnasiereformen lockade medieprogrammet varje år 4 500 till 5 000 elever till årskurs ett. Enligt Sven Sundin har antalet medieelever fördelat sig ganska jämt på estetiska programmet och samhällsprogrammet efter gymnasiereformen.
Ökningen av antalet elever på estetiska programmet efter gymnasiereformen kan således förklaras av att det har tillkommit en ny estetisk inriktning, estetik och media. Detta förutsatt att elevernas intresse för medieutbildningar har hållit i sig och av tillgänglig information att döma är estetik och media tillsammans med musik de vanligast förekommande estetiska programvarianterna.
En annan förklaring till elevtillströmningen kan vara att estetiska programmet i den nya gymnasieskolan blev tydligt högskoleförberedande. Ytterligare en förklaring skulle kunna vara att sedan estetiska ämnen upphört att vara obligatoriska i gymnasieskolan, kan den elev som vill vara säker på att få studera ett estetiskt ämne under hela sin gymnasietid se sig tvingad att välja estetiska programmet.
Simon Nylander drejar.
Foto: ES3b 2013/14, Nolaskolan
Minskande elevkullar
För närvarande minskar gymnasieskolans elevkullar dramatiskt över hela landet.
– På några få år, från 2008 till 2015, har de minskat med minskat med 90 000. Samtidigt förändras intresset hos eleverna. Utbildningen kan inte vidmakthållas om de som söker blir färre. Det är svårt starta med färre än 15 elever, säger Sven Sundin.
Antalet elever i gymnasieskolan sjönk med 22 000 mellan 2012 och 2013. Det motsvarar en nedgång med över sex procent vilket är den kraftigaste elevminskningen någonsin mellan två läsår i gymnasieskolan. Läsåret 2013/14 har gymnasieskolan omkring 330 000 elever och av dem går 8 procent i estetiskt program.
Försöker hitta lösningar
Bildningsnämnden i Örnsköldsviks motiverar sina minimikrav med att de anpassar sig efter vikande elevkullar och att de vill få budgeten i balans. På frågan om varför de helt enkelt inte flyttar estetik och media från Parkskolan till Nolaskolan för att underlätta samläsningen svarar bildningsnämndens ordförande Birgit Olsson-Johansson (S):
– Vi försöker hitta sådana lösningar, och arbetar med samlokaliseringsförslag. Men vi har gjort stora investeringar för media på Parkskolan och för bild och form på Nolaskolan så det blir dyrt hur vi än gör. Båda skolorna är gamla skolor med inarbetade kulturer. Parkskolan är ett yrkesgymnasium, Nolaskolan är gamla läroverket. Man vill samlokalisera men på sina egna villkor.
– De senaste fem åren har vi förlorat 25 procent av elevunderlaget till gymnasiet och vi försöker hitta så många lösningar som möjligt för att kunna behålla våra program. Det bästa vore att hela gymnasiet samlokaliserades, säger Birgit Olsson-Johansson.
Sista ansökningsdag till gymnasiet i Örnsköldsvik är 15 februari. Ansökningsdatum är olika i olika kommuner. Bildningsnämnden beslutar om gymnasieprogrammens framtid i Örnsköldsvik i mars.
Fakta
När gymnasieprogram läggs ner kan eleverna att söka sig till andra kommuner om de vill gå ett speciellt program. Närmaste bildestetprogram från Örnsköldsvik räknat finns i Sundsvall, Umeå (Waldorfgymnasium med särskild variant), Hudiksvall och Östersund.
Estetiska program i Västernorrland:
Bobergsgymnasiet Ånge: Musik/rock
Gudlav Bilderskolan Sollefteå: Dans, Musik Teater
Hampnäs gymnasium: Teater (verksamheten på Hampnäs Gymnasium vänder sig främst till elever med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, Asperger Syndrom, Tourette Syndrom, högfungerande autism och OCD).
Härnösands gymnasium: Teater, Musik
NTI-gymnasiet Sundsvall: Estetik och media
Skvaderns gymnasieskola Sundsvall: Bild och formgivning, Musik, Teater
Sundsvalls gymnasium Hedbergska: Estetik och media, Musik
Ådalsskolan Kramfors: Musikal, Estetik och media
Örnsköldsvik: Bild och form, Estetik och media, Dans, Musik
Uppgifterna är hämtade från skolverkets sajter www.gymnasieinfo.se och www.valjaskola.se
Text: Karin Kämsby
Volym 2014-01-20