Artist in Residence ÖKKV - Österrike Walpurga Ortag-Glanzer
Utställning på Galleri Lokomotiv (24-29 juni)

Likt en kvinnlig Robinson har Walpurga Ortag–Glanzer genomsökt stranden i Örnsköldviks inre hamn. Kajerna har försett henne med material och impulser under maj och juni då hon var stipendiat i Örnsköldsviks kollektiva konstnärsverkstad. Den sista veckan i juni visade hon resultatet i galleri Lokomotiv.

– En ny plats och en ny teknik, sa hon under arbetet i studion på andra våningen i Kulturfabriken. Därifrån hördes emellanåt ett ljudligt bankande och stampande. Oftast på kvällstid då få andra fanns i huset. Ortag-Glanzer tog den grafiska tekniken till sin ytterlighet och tryckte bilder genom att kliva och stampa på objekt hon hittat i hamnen och förvandlat till schabloner.

Walpurga Ortag–Glanzer, från Niederösterreich var stipendiat i ÖKKV en månad i maj och juni.

Ortag–Glanzer, född 1956 och boende långt från havet i Wien och Waldviertel nära tjeckiska gränsen i Niederösterreich, är egentligen målare. Men en målare som alltmer tonat ned färgskalan och numera gärna använder gråskalan. Tiden i Örnsköldsviks grafiska verkstad använde hon till att prova en teknik hon inte brukat tidigare; mjukgrundsetsningen. Rådgivare under arbetsprocessen var ÖKKV:s grafiskt mångkunnige Christer Carlstedt.

Fynden från inventeringarna i hamnen, där hon säger sig ha följt måsarnas skrik, kom att omfatta udda maskindelar, plast, järnskrot, botaniska kollekter och, typiskt nog, en autentisk hockeypuck – fast gjord i hennes nära grannland Tjeckien. I studion och galleriet presenterades samlingen som en serie skulpturala objekt.

Objekt från inre hamnens kajer blev arbetsmaterial för Walpurga Ortag–Glanzer.

– Att söka bland spillror och bortkastade saker är ett sätt att lära känna en plats, kommenterar hon. Men i Ortag-Glanzers bilder förvandlas även avtryck från maritimt spill och maskindelar till vegetativa och organiska former och mönster. En serie mjukgrundsetsningar visar vad hon utvunnit ur den allestädes närvarande fräkenart som brukar kallas “rävrumpa“, equisitum arvensis. Men allra vackrast utvecklar hon sin nyfunna bildvärld i två leporelli, enkla vikta böcker, som blivit till växlande och uppfinningsrika flöden av improvisationer och nedteckningar. De kollegor och den publik som hann besöka örnsköldsviksverkstan och galleriet imponerades av vad den tillfälliga gästen hunnit upptäcka och uträtta under sin månad i främmande hamn.

Därigenom bidrog Walpurga Ortag-Glanzers vistelse till det utbyta som stipendieprogrammet mellan Örnsköldsvik och förbundslandet Niederösterreich är menat att vara. Hon är den tredje stipendiaten därifrån som bott och arbetat i ÖKKV. 2012 kom Helga Cmelka, 2010 den första gästen Miriam Lausegger. Tre konstnärer från tre norrlandslän har i utbytet arbetat i stipendieateljén i Krems, på en timmas pendeltågsavstånd från Wien. Jag var själv den förste som fick tillträde till denna väl fungerande arbetsmiljö i Europas mitt och, i mitt perspektiv, med närhet till en rad före detta östeuropeiska länder. Linda Petersson från Östersund upptäckte under sin vistelse vad jag inte känt till. Att en av grannarna i det närbelägna högsäkerhetsfängelset är den incestdömde österrikaren Josef Fritzl, som sitter där för resten av sitt liv. Maria Sundström från Hörnefors var stipendiat våren 2013. I sitt konstnärskap är hon en medveten och oförskräckt sökare efter historisk skam och skuld. Även för henne blev Krems en centralt belägen utgångspunkt – i hennes fall för vidare efterforskningar i den egna delvis tyskättade familjens och släktens historia under nazitiden och andra världskriget.

Staden Krems mörka nazistiska historia erkänns numera öppet. Den gjordes utan omsvep tillgänglig även för Sundström. En stor utställning på ett sjukhus i Wien under våren uppmärksammade dessutom nazitidens övergrepp och förintelse av intagna handikappade barn. Sundström antog själv en inbjudan att ställa ut sin konstnärligt gestaltade efterforskning med titeln Eine Gesammelte Geschichte hos Baden Kunstverein utanför Wien. Som utställare fick hon ett kvalificerat mottagande, Hon bemöttes med seriöst intresse och fick erfara hur hennes arbete tolkades in i en vidare europeisk konstnärlig kontext.

Tiden är knapp under en arbetsmånad i Österrike. Men det uppvägs av att man blir väl omhändertagen, De mottagande parterna i Krems, bland dem främst Sabine Gueldenfusz, har en utvecklad förmåga att förstå vad de gästande konstnärerna arbetar med och vilka behov de kan ha under vistelsen. Så sammanfattar Sundström. Mitt tillägg är att man som konstnär stundtals kunde känna att den röda mattan var utrullad.

Under 2014 står ateljén i Krems öppen för ännu en svensk konstnär. Ansökningar ska lämnas under september månad till ÖKKV som föreslår kandidater till arrangörerna i Krems. Medlemmar i ÖKKV och Konstnärscentrum Nord får information när stipendiet utlyses. Som stipendiat erhåller man 900 Euro vid ankomsten till gästateljén. Konstnärsnämndens internationella utbytesprogram IASPIS har flera gånger bidragit till resor och övrig logistik för svenska stipendiater i Krems.

Text och foto: Margareta Klingberg
Volym 2013-07-03