NUG ”Keep it clean”
Ahlbergshallen i Östersund, till 9 feb.
Konstnären Magnus Gustafsson, alias NUG, skrevs in i konsthistorien 2009 med sitt kontroversiella verk ”Territorial pissing”, hans examensverk från Konstfack där en person sprayar ner en tunnelbanevagn för att sedan kasta sig ut genom ett krossat fönster på perrongen. Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth blandade sig i och var delaktig i hans genombrott då hon uttalade sig i samband med konstmässan Market: ”Jag tycker inte att det här är konst”. Debatten växte, det skapade en vital och spännande diskussion kring politiker och deras yrkesroll, makt och inflytande. Men också för den fria konsten och dess styrning av högre institutioner. Videoverket såldes till ett galleri. NUG har sedan dess haft fullt upp med utställningar på Konstakademien, i Berlin, Paris. Nu ställer han ut på Ahlbergshallen.
På Ahlbergshallen i Östersund slår doften av sprayfärg emot mig redan i trapphuset. Delar av rummet är inplastat och ”skyddat” men färgfläckar har trängt in på gardiner och upp i taket. Några av besökarna samtalar om det. Det pratas högljutt om hur färgen ska kunna tas bort från taket. Det stryker omkring en kille i utställningen med rödbrunt skägg och fotograferar. Kanske det är NUG?
©2014 BUS/NUG, spraymålning i första rummet på Ahlbergshallen.
Första rummet är sprayat som i en psykos med svart färg. Aggressivt med en tunnare linje och nerv som rör sig långt ifrån Basquiats och Jackson Pollocks måleri. Metoden, rytmen och energin densamma. Färgen och linjerna flyter in i varandra. Två dukar är spända med tejp på väggen. På en monitor visas videoverk. Bland annat delar av ”Territorial pissing”. I verket ”It’s so fresh I can’t take it” samarbetar han med konstnären Jonas ”Pike” Dahlström som tog examen från Konsthögskolan 2005. Videoverket ”The concept is Fuck You” är en vacker, drömsk och poetisk video där en mängd människor, enhetligt svartklädda, intar en klosterlik, gammal byggnad märkt av tid och förfall, de svärtar ner men stannar upp rytmiskt tillsammans skakande sprayburkarna. Vändningen är när allt täckts, filmen backar tillbaka och går baklänges. Det färgade tonas ut. Verket är poetiskt och titeln kunde inte upplevas mera fel.
Jag blev förvånad att möta den här andliga meditativa sidan av NUG. Det första rummet har allt vad jag förväntade mig att möta i hans gränsöverskridande konst. Det andra rummet har uppspända, nedsprayade dukar. Färgen ramar in verken där det spiller över på sidorna. Det här rummet är inte lika genomarbetat. Där finns den kommersiella sidan av NUG och gnistan försvinner. Utställningen väcker många reaktioner och att se den här sortens graffitiinstallation hör inte till vanligheten i Östersund. Ett modigt val av Östersunds konstklubb.
Text och foto: Linda Petersson
Volym 2014-01-27