Solveig Nordlund är en konstnär och filmare som efter att till stor del vistats i Portugal från 70-talet och framåt nu återvänt till sina barndomssomrars trakter i Ångermanland och bosatt sig i Sandöverken. Hon har också relativt nyligen blivit medlem i Härnösands KKV. På lördag 9 februari öppnas en utställning av henne på Kramfors Konsthall, med ett återupptaget måleri och med filmen ”Hemmet” som bygger på ett besök i hemtrakterna 1981. Så här skriver Solveig Nordlund inför utställningen, med bakgrund om hennes minst sagt intressanta verksamhet tidigare i film- och teatervärlden:
Jag var sommarbarn hos min pappas familj i Torrom när jag var barn. Det var underbara somrar med underbara människor. Långt bort från min vardagsmiljö i Stockholm. Men när jag blev tonåring förändrades mina intressen. Det blev konfirmationsläger och språkresor i stället för Ångermanland och vykort och brev i stället för besök hos farmor och farfar. Jag flyttade utomlands, jag gifte mig i Portugal, jag ville bli filmregissör, jag ville studera film, vilket jag också gjorde och jag blev så småningom film- och teaterregissör bosatt i Portugal till 1981 då jag skilde mig och återvände till Sverige och till Torrom. Mina farföräldrar hade avlidit, hemmet hade utropats på auktion. Jag gick igenom det tomma huset, allt var borta, bara en svart sopsäck full med gammalt skräp stod kvar mitt på köksgolvet. Jag stoppade ner handen i säcken och tog slumpvis upp ett brev – det var ett kuvert adresserat till mig själv, som min farmor aldrig postat.
Det var som om min farmor sträckte ut sin hand från andra sidan, hon var mycket troende, så det överraskade mig inte. En bekräftelse på att mirakel är möjliga. Den händelsen är ursprunget till filmen HEMMET, som visas på utställningen.
Jag har alltid målat och alltid trott att jag någon gång skulle komma tillbaka till måleriet. 2009 skrev jag in mig på en konstskola i Lissabon där hade tillgång till ateljé och konstnärlig guidning. Och där började jag helt plötsligt måla min farmors hus och skogen i norr. Och plötsligt stod det klart för mig att jag längtade dit. Jag stod i värmen och längtade till kylan. Och jag köpte ett hus med utsikt över fjärden, dit jag flyttade mitt i vintern och började måla.
f 1943 i Stockholm
student 1962
konststudier i London
fil.kand i Konsthistoria Stockholms Universitet 1965
Gifte sig i Portugal 1966, arbetade som tolk
Filmstudier I Paris-Sorbonne 1972-74
Återvände till Portugal efter nejlikerevolutionen 1974.
Bildade med sin man filmkollektivet Grupo Zero.
Arbetade som filmklippare och regissör i Portugal och efter 1980 växelvis mellan Sverige och Portugal.
Och växelvis mellan kortfilm och långfilm, fiction och dokumentär.
På senare år även teater.
För att nämna några produktioner:
1975-1978 FOLKETS KAMP, JORDENS LAG – dokumentärer om jordreformen I Portugal
1979 DINA OCH DJANGO spelfilm om nejlikerevolutionens första brott.
1982 HEMMET och MINNEN FRÅN BYN TORROM.
Konstnärsporträtt: MARGUERITE DURAS, J.G. BALLARD, SLAS, KEVE HJELM
Spelfilmer COMEDIA INFANTIL efter Henning Mankell, RESAN TILL ORION och LOW-FLYING AIRCRAFT efter J.G. BALLARD och nu senast CARLOS GARDELS DÖD 2011.
Teater: Lars Norén, Jon Fosse, Harold Pinter, Henning Mankell, Erland Josephson och nu senast Ingmar Bergmans – Scener ur ett Äktenskap på Nationalteatern I Lissabon.
Konststudier 2009-2012 AR.CO Lissabon.
Konstutställning på Teatern i Almada – Portugal 2008
Volym 2013-03-07