Nya hockeyarenan i Örnsköldsvik ligger ett stenkast från konstnärsverkstan.

I köket på KKV -
samtal till sist om själva kollektivet

Serien kökssamtal på kollektivverkstaden i Örnsköldsvik kom den 17 maj att avrundas med en diskussion om hemmaplan. Vilken roll spelar kollektivverkstäder och annan konstnärsdriven verksamhet för den konst som produceras? Hur kommer dessa att se ut i framtiden? Vad behövs för att skapa ett livaktigt kulturliv på mindre orter? Samtalet leddes av Jan K Persson, tidigare ordförande i ÖKKV, och Rebecka Wigh. Förutom en grupp kkv-medlemmar från Örnsköldsvik och Härnösand fanns i publiken även några tjänstemän och politiker från kultur- och fritidsnämnden i Örnsköldsviks kommun. Jan K Persson inledde med att visa en serie bilder från verksamheten på ÖKKV, sammanfogade med olika påståenden. Exempelvis: Kan man vara individualist i ett kollektiv? - Den kollektiva utställningen består av flera individuella utställningar - Samhället behöver arbete OCH kultur. Samtalet kom av naturliga skäl mest att handla om ÖKKV och det underströks flera gånger betydelsen av en gemensam plattform för konstnärer, speciellt på mindre orter. Det finns många ekonomiska vinster som kan göras för den enskilde konstnären, när det gäller utrustning, samordningar, kurser m.m. Den övergripande ekonomiska situationen för föreningar av den här typen i vår tid har dock blivit alltmer pressat, då exempelvis marknadsanpassade hyror i många fall har börjat tas ut. Det har blivit nödvändigt att bygga olika nätverk och hitta nya kontakter för att på nya informella sätt få in ekonomiska stöd. När det gäller ÖKKV är det en verkstad som många konstnärer utifrån kommer till för att jobba, som Luleå, Östersund, Umeå. Huruvida respektive enskilda kommuner är villiga att gå in med bidrag till en verksamhet som möjliggör arbete på annat håll för ”egna” konstnärer (en fråga som kom upp från politikerhåll) är dock tveksamt, däremot borde det vara av regionalt intresse. Det ligger ju också en utredning och jäser på länsnivå om kommande resurscentrum för konst, där det finns antydningar om mera stöd till kollektivverkstäderna.

Samtal har tidigare i vår påbörjats mellan ÖKKV och politiker om framtidens ekonomi för verkstan. I vårt län är behovet stort av gemensamma mötesplatser för konstnärer, och verkstäderna i Örnsköldsvik och Härnösand har blivit två centrala nav. Det uppstår kontinuerligt spinn-off-effekter som arrangerande av kurser, fortbildning, utställningar, offentliga utsmyckningar, projektidéer. Ett samarbetsprojekt i sommar är exempelvis ”Hållplats Mjällom” där båda verkstäderna hjälpts åt för att ordningsställa en utställningslokal i Mjällom, något som knappast blivit av utan den kollektiva satsningen. Hur ser framtiden då ut? Ja, en god sak i den vägen är de konstkurser för ungdomar som genomförts under senaste halvåret på de båda KKV-verkstäderna. Förmodligen kommer gemensamma lokaler och utrustningar att i ännu högre grad efterfrågas i framtiden, inte minst med tanke på att det tillkommit nya relativt kostsamma konstnärliga arbetsmaterial.

Till sist: alla var eniga om att det varit en intressant serie kvällssamtal om konst som genomförts under våren, och där Rebecka Wigh gavs stor eloge för sitt initiativ.

Text och bild: Jan K Persson