kromgruppen

Efter skolan ville de prova att stanna kvar i Sundsvall, som de tycker är en bra stad att jobba i, har ett bra kulturklimat, med bra utställningar på Kulturmagasinet och Bildens Hus men för få alternativa arenor. Det ville man råda bot på med sin satsning, att hitta en lokal som både kunde fungera som arbetsplats men även mötesplats, där tillfälliga utställningar, visningar, diskussioner och annat kan uppstå. Höja konstintresset för en yngre (och äldre) publik men kanske mest att försöka bryta den isolering som konstnärsrollen ofta hamnar i.

Tidigare kromades bilar på Gröndal, därifrån kommer namnet Kromgruppen. Kanske också Bror Högboms intresse för bilar gissar jag, men också lack, fernissa, yta, finish, begrepp som intimt hör samman med konst. Måleri och foto är de två tekniker som medlemmarna i Kromgruppen mest sysslar med.

Kromgruppen

Att konstnärsgrupper bildas kring gemensamma projekt har blivit mer eller mindre en
nödvändighet i vår tid, det går lättare att planera, effektivt fördela arbetet, göra gemensamma uppvaktningar och inte minst söka bidrag. Det hör däremot inte till vanligheterna
att unga konstnärer går samman och bildar nya arbetskollektiv, där behovet av rimlig ateljéhyra och mötesplats är det avgörande. I Sundsvall flyttade i höstas tre unga konstnärer in i en stor lokal på det kommunägda Gröndalskvarteret mitt emot högskolan. Det rör sig om en f.d. verkstadslokal i bottenplanet på ca 100 kvadratmeter med högt i tak, fria ytor, bra ljus, det mesta som en bra ateljé kan kräva.
De hade tidigare lärt känna varandra på Sundsvalls konstskola, dit de kom från tre olika håll i Sverige. Per Gradin från Simrishamn, Bror
Högbom från Smedjebacken, samt Toni
Nieminen, ursprungligen från Tammerfors.

PER GRADIN OCH MÅLNING

Förutom eget arbete jobbar Per Gradin för tillfället med att skära ut 3-dim. bokstäver i plast som ett uppdrag för skulptören Jörgen Nilsson. Bror Högbom arbetar bland annat med ett fotoprojekt för ett företag i Sundsvall, med uppgiften att samla in minnesbilder från stan.

Att arbeta i samma lokal ser de, än så länge, som enbart positivt. Spontana vardagssamtal och diskussioner kan uppstå kring var och ens arbete som annars inte skulle vara möjligt. Gemensamma inköp av material och utrustning underlättar ekonomin. De kan penetrera och driva nya idéer tillsammans, utvidga kontaktnät, hitta alternativa vägar för att genomföra projekt. Man är också öppna för möten med andra konstnärer, musik, poesi, och andra kulturformer. Den kulturpolitiskt experimentella inriktningen står alltså i högsätet. Volym kan inte annat än önska lycka till för sådana extravaganta ambitioner!

Text och foto: Jan K Persson