Brutalsnygg syntmusik på Murberget

I tisdagskväll 20 april strömmade det ut atmosfärisk syntmusik från Länsmuseets hörsal. På scenen stod tre syntkunniga damer och spelade för en liten men mycket intresserad publik. Det fanns öronproppar i beredskap för alltför högintensiva och kanske något gnisslande toner.

En av syntmusikerna, Lise-Lotte Norelius, har ett vackert syntbroderat förkläde på sig som blinkar och lever sitt alldeles egna liv då hon framför stycket Twitter. Med hjälp av läderarmbandets påsydda polletter kortsluter hon strömmen och musiken får ett något kvittrande uttryck, som fåglar på en elledning ungefär eller är det kanske ett morsemeddelande? Ann Rosén och Ida Lundén heter Syntjuntans övriga medlemmar. Ida ser ut som hon sitter vid en knyppeldyna då hon framträder med sitt stycke Stjärneljus, som känns lättare att referera till, att få in i ett sammanhang. En manlig tenorröst kommer och går i fragmentariska sjok, som ur en kortvågsradio från 50-talet.
Ann har sin synt insydd i en tjusig aftonväska av siden. Hon sitter som vid en telefonväxel och manövrerar spakarna med hjälp av fingerborgar.

Lise-Lotte Norelius, Ida Lundén och Ann Rosén fann varandra på Fylkingen, föreningen för experimentell konst och musik i Stockholm. De bildade genast gruppen Syntjuntan och hade förra året sitt första gemensamma framträdande på Norbergsfestivalen. Efter det har det blivit fler gemensamma konserter med efterföljande syntjuntor runt om i landet. Speciellt kvinnor vill de inspirera och uppmuntra till att komma ut ur sina garderober och ängsliga tekniknojor för att våga sig på att bygga egna instrument och skapa konst- och musikuttryck med dem. Allt handlar om att sammanfoga kretskort och komponenter med ledande sytråd istället för att löda med kolv. Det kan bli hur fantasifulla instrument som helst och i syntmusiken finns det bevisligen ett speciellt sug.

Syntjunta i instrumental dress

Kvällens bästa stycke var det som kom efter den korta pausen. Publiken tassade in i den nu nedsläckta hörsalen och plötsligt fick scenen liv. Denna gång med syntarna insydda i kläderna på, förutom de tre från Syntjuntan, de fem eleverna från musiklinjen på Härnösands Folkhögskola; Nils Holmer, Maria Horn, Daniel Nilsson, Christoffer Rubensson och Takaki Yoshikawa. Alla har de deltagit i Syntjuntans workshop på eftermiddagen och nu står den i en rad längst fram på scenen med Maria Horn i mitten. Hon har ett rött sken över bröstet som dunkar av dova hjärtslag. Det är mycket vackert och ingen behöver öronproppar för att uppleva kvällens brutalsnyggaste synttillfälle.

I juni bjuder Syntjuntan in till en Syntkollo i tre dagar på Kulturhuset för 15 till 19 åringar. Förutom att lära sig sy en synt och bygga elektroniska instrument kommer man att jobba med komposition och en avslutande syntkonsert på Kulturhuset den 18 juni.

Text: Karin Lundquist
Foto: Jonas Lundquist
Volym 2010-04-27