Diana Andersson
Mitt i verkligheten - skulpturer och teckningar
Galleri Granen, Sundsvall, till 17 april

Bångstyrigt och bestående
På gatan utanför galleri Granen ligger snö från taken i stora marmorliknande block, som om någon jätte slängt marmor från Carerra omkring sig. Inne i galleriet, där Diana Andersson, konstnär från Delsbo i Hälsingland, visar marmorskulpturer (hon kallar dem skuppelurer) och teckningar, har väggarna målats röda och fönstren täckts för.
Ingången till utställningsrummet vaktas av två lejon på varsin piedestal. Bredvid dem bär Sisyfos sin sten på huvudet. Det inre rummet befolkas av djur och madonnor, också de på piedestaler. De står uppställda i cirkelform och i cirkelns centrum finns Kaninmadonnan med kaninbebisen.

©Diana Andersson/BUS 2010 " Kaninmadonna", marmor

Det är som att gå in i ett heligt rum, fyllt av etiska krav och bångstyriga ifrågasättanden. En målning i vinylfärg med texten God jul föreställer en otäckt grinande tomte med en stucken, blodig griskulting i händerna. En nallebjörnsskulptur har hjärtat utanpå och ledsna, vilsna ögon. Mor och barn ligger som katter och biter varandra i ett symbiotiskt parförhållande.
I ett par parafraser på Pieter Brueghels Jägare i snö låter konstnären hundarna bita ihjäl en get i den ena bilden och ett litet barn i den andra. Jägarnas och hundarnas ansikten har vänts så att de med blodtörstiga blickar ser betraktaren i ögonen. För mig känns det som ett populistiskt påhäng på den hets mot jägare som följt i vargdebattens spår.

Förutom Kaninmadonna finns här även Liten arg kanin och Kanindocka, så tydligen har konstnären varit inne i en kaninperiod. I menageriet ingår även grodor, katt, lamm, reptiler med mera. Genomgående har de människoliknande känslouttryck.
Utställningen är överväldigande rik, den innehåller ett 30-tal teckningar och ett 30-tal skulpturer. Föremålen lockar till beröring och till skillnad från hur det brukar vara på konstutställningar är det tillåtet att ta i dem. De släta ytorna är silkeslena och mjuka, som huden hos ett spädbarn.

Text och foto: Karin Kämsby
2010-03-16