August Fredrik Jansson och Jona Elfdahl
– varierande uttryck på Örnsköldsviks museum och konsthall
August Fredrik Jansson, måleri
28 feb – 29 mars, 2009
Jona Elfdahl, ”Sibyllan”, 19min film/videoinstallation 4x5min
21 februari – 26 april, 2009
Båda har de genomgått en konstnärlig utbildning på Konstakademin i Stockholm. Här stannar likheten mellan August Jansson och Jona Elfdahl.
På våning fyra hänger August Janssons måleri från sekelskiftet 18/1900-talet. Det tog ett tag innan jag förstod att många av landskapen avbildar trakterna kring Örnsköldsvik. De skiljer sig från måleri jag tidigare sett av norrländska landskap. Målningarna har alla en tydlig romantisk prägel och förutom Höga Kusten, får vi se Lappländska vyer, samt några porträtt. Lagren av fernissa och skiktmåleriets disiga karaktär, är en bidragande faktor till min känsla av sydländskt måleri. August Jansson föddes 1851 i Västerås och utbildade sig vid Konstakademin. Först som 40-åring flyttade han till Örnsköldsvik. Tydligen ska han ha varit den förste konstnären i Örnsköldsvik som kunnat livnära sig på sitt konstnärskap.
August Jansson, ”Örnsköldsviks hamn”, 1895
Höjdpunkten vid mitt besök är Jona Elfdahls videoinstallation på entréplan. Verket ”Sibyllan” ska dock inte presenteras utan att nämna de medverkande konstnärerna Fredrik Berg och Elin Maria Johansson, båda med rötter i Örnsköldsvikstrakten. Alla tre står för regin. Jona står därtill för manus, samt som producenten av verket. Det första jag ser är en projektion av en man i en grottliknande miljö. Grottan är vattenfylld och han ror långsamt emot mig. Han talar på bruten ryska. Han är själv inte medveten om det han säger – förstår inte ett ord av de svenska fraser han allvarsamt uttrycker. I rummet innanför visas tre projektioner intill varandra. Den första visar några personer som pratar med en kvinna i en reception. De skriver in sig och åderlåter sig. Nästa projektion visar en gravt handikappad kvinna med slangar kopplade till kroppen. Slangarna fylls med blod som pumpas in i henne. Runtom sitter andra personer – alla mer eller mindre säregna till utseendet. Det är tydligt att kvinnan i centrum är huvudkaraktären. Den tredje projektionen visar ett rum fyllt av dessa egendomliga människor. Efter ett tag leds den besökande familjen från fösta projektionen, in bland dem. De hälsar på varandra.
Jona Elfdahl, Fredrik Berg, Elin Maria Johansson.
”Sibyllan”, 19min videoinstallation 4x5min, 2008
”Sibyllan” handlar om den underjordiska plats dit krymplingar dragit sig tillbaka för att undvika utrotning. De fem personerna är besökare från den ”vanliga” världen som gästar denna underjordiska plats. Blodet de tappas på, blir en gåva till den heliga Sibyllan – en handikappad och sjuk gudom. ”Sibyllan” är en kommentar till vår kulturs normbildningar. Den handlar även om nödvändigheten att tro på någonting. Berättelsen leds fram genom ett otroligt starkt bildspråk som bygger på en effektfull ljussättning och genomtänkt scenografi. ”Sibyllan” är något av det starkaste jag sett och upplevt på länge.
Text och foto: Ida Rödén
090304
