Lars Ahlström
Galleri Torggatan 10, Örnsköldsvik
2-26 februari
”rest” är titeln Lars Ahlström valt till utställningen som nu äger rum på Galleri Torggatan 10 i Örnsköldsvik. Jag får snart en känsla av att leken med ord och dess dubbeltydighet återkommer i hans konstnärskap. Titlarna förstärker idén om mångbottnad betydelse. Det har sagts att konst uppstår i mötet mellan betraktaren och konstverket. Därför har ett konstverks betydelse lika många tolkningar som antalet betraktare konstverket har. Titlarna fungerar ibland som en vägvisare från konstnärens sida och Lars Ahlströms titlar är precis vad de ska vara. De leder mig in i målningarna och vad jag finner är rytm och musikalitet. Verken skulle kunna ha en motsvarighet i ett musikstycke liksom i en dikt.
Den ena galleriväggen upptas huvudsakligen av en enda stor målning, Ancora. Målningen sticker ut lite från de andra, både i storlek och i temperament. Det är inte vidare underligt eftersom målningen är äldre än de övriga. Ancora är helt klart imponerande i sin storlek och intensitet. I de nya målningarna tycker jag ändå att han blivit ett strå vassare. Då jag i Ancora ser ett tydligt släktskap med den abstrakta expressionismen tycker jag att han nu tagit måleriet till en ny nivå. Han har funnit ett eget språk som visar på ett mycket starkt intresse för material, samt illusionen av material.
©Lars Ahlström/BUS 2008 Ancora, akryl på duk
Hur tänjbart är egentligen akrylfärgen som målarmedium? Lars Ahlströms målningar närmar sig ett svar på frågan. Flöde innehåller ett rikt spektrum av måleri. Den fethet som jag urskiljer i lagren av transparanser, lurar mig helt klart till att tro att det är en oljemålning. Denna lek med genomskinlighet kontrasterar på ett effektfullt sätt med de vita, kritaktiga siluetterna och de linjer i orange färg som nästan tycks tecknade på duken.
©Lars Ahlström/BUS 2008 Flöde, akryl på duk
Men de målningar som verkligen tilltalar mig är de tre små fyrkantiga Fusion, Rodnad och En Face. Återigen handlar det om hur man till fullo utnyttjar materialet och färgen. Hur Lars Ahlström medvetet tycks välja vilken materialkänsla han vill ge målningen. Han arbetar här på träskivor istället för uppspänd duk. Träts ådring anas i grunden. Någonting finns antytt, inristat i djupet, vilket i sin kombination till ett känsligt och samtidigt kraftfullt måleri ger känslan av en djupare dimension. Jag kommer att tänka på ikonmåleri. Kalla känslan helig om du vill. Jag nöjer mig med att kalla den stark.
©Lars Ahlström/BUS 2008 Rodnad, akryl på träskiva
Text och foto: Ida Rödén
