VOLYM
 



 

Four of a kind
Sigurdur Gudmundsson, Árni Gudmundsson, Kristján Gudmundsson, Gudmundur Kristjánsson
Sundsvalls museum 13 september–26 oktober 2008.

Det vilar en frågande tomhet i rummet där de fyra isläninningarnas verk visas. De utställda bilderna och objekten ställer frågor utan att ge svar. Det är upp till betraktaren att själv undersöka innehållet.

Alla är de släkt. Sigurdur Gudmundsson är pappa till Árni Gudmundsson och bror till Kristján Gudmundsson, som är pappa till Gudmundur Kristjánsson. Fäderna är de mer prominenta konstnärerna i sammanhanget, med långa internationella karriärer bakom sig.

Sigurdur Gudmundsson bor i Kina. Han ställer ut foto och en skulptur i trä som egentligen är rekvisitan till en performance. Innuti den utbuktande trälådan finns en sittplats och ett hål att sticka ut handen igenom. I den har Sigurdur Gudmundsson gjort en performance där han sitter i lådan och pratar samtidigt som han gestikulerar med handen som sticker ut genom hålet. På isländska kanske?
Fotografierna är omsorgsfullt arrangerade. ”Prayers” visar amerikanska missionärer i Kina som står rakt upp och ner och ber. Var och en säger sig ha direktkontakt med Gud. Bilden är tagen i en ruffig lokal med vitaktiga väggar.

Bildserien ”Hypno: feeling extremely well” är tagen i Reykavijk. Sigurdur Gudmundsson hyrde en hypnotisör och fick människor att ställa upp på att bli fotade när de var hypnotiserade. De ser välmående ut men frågan är hur de mår när de vaknar.


Hypno: Feeling extremely well. Foto av Sigurdur Gudmundsson

På ett annat foto står en kvinna på en strand med ett disigt hav i bakgrunden. Hon är naken och håller en fisk i en glasskål i famnen. Bilden är motsägelsefylld, fisken är fånge på land och kvinnan, ett landdjur, ser ut som om hon ska bada i havet.

En tidigare skulptur av Sigurdur Gudmundsson, Áttagarot, står på Norrmalm i Sundsvall, mellan Selångersån och parkeringshuset.

Kristján Gudmundsson som representeras av en film och några ready mades, ger nog utställningens häftigaste konstupplevelse. I den 40 minuter långa filmen redogör han bland annat för sitt arbete med att rita streck på tid och blottlägger ett häpnadsväckande minimalistiskt sätt att tänka och skapa. På väggen hänger ”Sound absorber”, det är plattor som används för ljudisolering, och ”Blue glas”, måttbeställda profiler av plexiglas och metall.


Blue glas av Kristján Gudmundsson. Foto Karin Kämsby

Kristján Gudmundsson är verksam på Island dit han vände åter efter en längre tid i Holland.

Árni Gudmundsson bor i Stockholm. Han visar tre bilder på temat Tidszoner. På varje bild har han monterat en klocka. Vi ser fötter på pedalerna i en bil och barn som nyss har bada utomhus om sommaren. På dessa bilder, som är fotografier manipulerade i dator, går klockorna någorlunda rätt. På den tredje bilden, en tecknad atombombssvamp, går klockan rejält fel.

Gudmundur Kristjánsson, också bosatt på Island, medverkar med ljudinstallationen Diskómaskina. Ett monotont metalliskt, trumdunk kan avlyssnas i hörlurar. Verket kan tolkas som en kritisk men inte alltför upphetsande kommentar till diskokulturen.

Karin Kämsby