STICKNING – ett hantverk att utveckla

Britt-Marie Christoffersson
Örnsköldsviks museum
29 november 2008 – 11 januari 2009

Jag besöker Örnsköldsviks konsthall den 29 november utan intentionen att senare skriva en recension om Britt-Marie Christofferssons utställning om stickningshantverkets möjligheter. Detta ändras dock så snart jag sätter min fot i utställningsrummet. Själva utställningen är självklart starkt bidragande till min inspiration, men kanske är det i än högre utsträckning alla de ivriga vernissagebesökarna. I vilket fall är det svårt att inte påverkas av den färgglädje och positiva energi som flödar.

I förgrunden ser man exempel på provbitar där tekniken med valkar av lyfta maskor visas.
©Britt-Marie Christoffersson/BUS 2008

Britt-Marie Christoffersson är inget okänt namn inom den textila hantverkstraditionen. Hon utbildade sig vid Konstfack och var 1970 med vid uppstartandet av 10-gruppen. Den utställning som visas på Örnsköldsviks konsthall har visats ett antal gånger tidigare runtom i Sverige och verkar ha mötts av odelat positiv kritik.

Jag har förstått att hon inte gärna placerar sitt arbete under en konstnärlig rubrik. För detta finns naturligtvis många anledningar. Konst är trots allt inte ett enkelt begrepp och är det något hon belyser i sin utställning, är det enkelheten i uttrycksformen – det krävs enbart stickor och ett nystan. Jag kan ändå inte låta bli att se en stark koppling mellan hennes utställning och en konstdebatt som i dag är så stark – idén forskning på konstnärlig grund. Trots allt är det hennes undersökning och personliga forskande vi får ta del av. I relation till konstens komplicerade begreppsområde finns dock en markant skillnad i Britt-Marie Christofferssons undersökning. Då konsthantverkaren ofta naturligt utgår från själva hantverket i sin forskning, är forskningsgrunden hos konstnären ofta idén.

Uppemot 20 olika stickningstekniker har hon valt att fördjupa sig i för att sedan vidareutveckla och dra till sin spets. På kvadratiska provlappar, 40x40 cm, undersöker hon hur teknikerna kan ta sig olika uttryck. Liksom hos många konstnärer, är det den egna kreativa processen hon visar upp. Generöst erbjuds vi smakprov av hennes inre tankegångar och undersökningar. I utställningsrummet finns förutom de otaliga provstickningarna ett antal klädesplagg. Även dom har sin giltiga plats. Hon har testat och undersökt hur långt tekniken går att töja och visar slutligen hur den kan användas i praktiken.

Detaljer av provbitar. Fr. v. Knapphålsmönster, förklädesmönster, Snoddvarv, hål och kantade hål, valkar av lyfta maskor. ©Britt-Marie Christoffersson/BUS 2008

Britt-Marie Christoffersson visar oss att det finns utrymme för en utveckling av stickningshantverket. Men begreppet “utveckling” är liksom “konsten” inte enkelt att förhålla sig. I ordet finns strävan mot förändring där ett ändamål förutsätts. En utveckling antas ske från ett lägre tillstånd mot ett högre och mer differentierat. Frågan blir då vad detta högre tillstånd kan tänkas vara.

Text och foto: Ida Rödén

081206