Thage Nordholm

Galleri Torggatan 10, Örnsköldsvik
3 december 2007 - 30 januari 2008

Det är svårt att inte förföras av Thage Nordholms norrländska landskapsmålningar. Han var en kolorist ute efter att fånga en känsla snarare än att återge den synbara verkligheten. Häri ligger styrkan i hans måleri. För mig kom mötet med hans konstnärskap i tidig ålder. Några av hans landskapsmotiv fanns nämligen i min farmor och farfars hem i Nordingrå. Jag och min syster brukade gå runt och peka på de tavlor som vi helst ville ha och någonstans där i början kom en litografi av Thage Nordholm. Så det var med viss iver och förväntan jag besökte utställningen på Galleri Torggatan 10 i Örnsköldsvik.

Vinterkväll, 1986, litografi och I höst, 1979, litografi

Utav tjugoen utställda verk har sex stycken aldrig tidigare visats. Men man har garderat sig, här finns även några verk som jag skulle beskriva som ”klassiska Thage Nordholm”. Utställningen är upplagd på så vis att ena sidan upptas av akvareller och litografier samt en ensam oljemålning, medan den andra upptas av enbart oljemålningar. Motiven varierar mellan porträtt och landskapsmålningar. Vad som tilldrar min uppmärksamhet är några oljemålningar. Jag upptäcker snart att just de tre som jag stannar till vid är några av dem som inte tidigare visats. Kanske sticker de ut lite från övriga – de känns inte lika väntade. Visst, det går inte att neka till att hans upplagor av Nordingrålandskap tilltalar det estetiska sinnet – färgen han använt sig av i dessa är helt fantastisk i sin avvägning mellan det färgstarka och mer subtila. Där finns känsligheten som inte nog går att betona. Men som uppväxt med dessa färgkaskader blir man på något vis hemmablind. Oljemålningarna på motsvarande vägg verkar på något vis mer anspråkslösa och ärliga.

Två av målningarna som aldrig tidigare visats:
Fjällandskap med betande djur, från Norge, 1964-65, olja på duk
Malmtåget från Kiruna, 1972, olja på duk

Om jag någonstans skulle lägga in en invändning, så skulle det vara utställningens mångfald. Lokalen är för liten för att göra verken rättvisa och att då välja att visa fram alla Thage Nordholms konstnärliga sidor är lite att ta sig vatten över huvud. Det är svårt att se ett verk, det blir snarare att man ser alla verk som ett verk. Min gissning skulle vara att lokalen på Torggatan 10 är bättre anpassad för mindre foton, teckningar eller texter då dessa konstformer ofta kräver ett mer intimt möte där betraktaren förväntas komma verken nära. Inte som med oljemåleri, där man kliver nära om intresset finns att undersöka materialet och tekniken, men inte om man är ute efter att uppleva verket. Det ska göras på håll och Thage Nordholms målningar och litografier gör sig bäst på lite avstånd och med rymd kring sig. Men jag tycker absolut man ska besöka Galleri Torggatan 10 innan den 30 januari om man är intresserad av Thage Nordholm, detta eftersom man med stor sannolikhet får se någon målning som man aldrig tidigare sett.

Text och foto: Ida Rödén