Moderna fabler – 
samtida konstnärer tecknar

Sundsvalls Museum 31 mars till 29 april 2007

Medverkande konstnärer: Kristina Abelli Elander, Gertrud Alfredsson, Fredrik Andersson, Lotta Antonsson, Mats G Bengtsson, Eva Björkstrand, Carl Hammoud, Lisa Jeannin, Maria Johansson, Ulf Kihlander, Bruno Knutman, Andreas Korsár, Oskar Korsár, Patric Larsson, Maria Lindberg, Katarina Lönnby, Bo Melin, Ragnar Persson, Hampus Pettersson, Helena Roos, Andreas Roth, Linnea Sjöberg, Linda Spåman, Johan Zetterqvist, Emma Åkerman och Ola Åstrand.

Vernissagekort av Andreas Rooth och Ola Åstrand.

En lekfull, inspirerande och lustfylld vandringsutställning med teckningar av 26 samtida svenska konstnärer visas just nu på Sundsvalls museum. Utifrån temat ”Moderna Fabler” får betraktaren ta del av personliga berättelser om livet i Sverige. Som helhet gör utställningen ett överväldigande intryck.

Här finns allt från videoanimationer, installationer och serier till tecknade porträtt och miljöer. Mycket är finstilt och kräver tid av betraktaren. Ibland är det kul, ibland ångar bilderna av samhällskritik eller ilsken feminism. Men framför allt är det här en utställning som får det att klia i fingrarna. Man får lust att plocka fram block och pennor och sätta igång. Konsten blir prestigelös, mänsklig, omedelbar och någonting ursprungligt med rötter i ett tecknande och kluddande som de flesta har erfarenhet av. Avståndet mellan betraktare och konstnär reduceras. De är duktigare ja, men inte en annan sorts människor.

Jockum Nordströms framgångar och hans utställning på Moderna museet 2005 innebar en statushöjning för tecknandet som konstnärligt uttryck. Han är inte med i utställningen, men i katalogen. Den utgörs av ett nummer av tidskriften Fabrik, ”This is Know”, helt ägnat åt teckning. Här finns dubbelt så många konstnärer som i själva utställningen, en mängd teckningar i olika tekniker och mycket korta presentationer av konstnärerna. Mängden information kring utställningen är någon svårgenomtränglig. Oftast finns utställda bilder inte med i katalogen.

Mama ditalj, gängsnack med oordning, detalj, Linnea Sjöberg, 2006.

Den äldste medverkande är Bruno Knutman, född 1930. Han har ett mer traditionellt och till synes mer seriöst manér som kontrasterar mot många ungas mer lekfulla, ibland kritiserande stil. Yngst är Linnea Sjöberg, född 1983 i Strömsund. Hennes installation Mama ditalj, gängsnack med oordning, innehåller bland annat en kartskiss över en högstadieskola. De farligaste platserna, där risken för övergrepp är störst, har märkts ut.

Grunden till allting
– Teckning är grunden till allting, säger Maria Johansson som kommit till Sundsvall för att själv hänga sitt verk, en installation med titeln Vargen kommer. Hon har tagit utställningens tema Moderna fabler på allvar. Den välkända bilden av en gammal fiskargubbe trängs med egna bilder, bilder ur Fantomen och annat från masskulturen.

Utställningen innehåller tre videoinstallationer. Inne i det lilla galleriet skrattar jag till åt Fredrik Anderssons ”Sorg” från 2005 och stannar för att se alla 13 minuterna. Det är inte alls roligt utan just sorgligt. En babydocka pressar in ett skrikande och gråtande foster i magen på en blödande och krälande varelse och matar den sedan med blommor och något svart. Sedan rider en häst förbi. Efter det kommer något som ser ut som Eadweard Muybridges serier av bilder på springande hästar från slutet av 1800-talet, de som blev de första rörliga bilderna.

Minnenas stad
I nästa stund väcker Hampus Petterssons Mnemonic City förundran. Konstnären är själv närvarande och blyertsteckningarna som ska sättas upp ligger utspridda på golvet. Verket handlar om återupplevda minnen från olika platser i Göteborg. Hampus Pettersson har gått till platserna, återupplevt sina minnen från dem och tecknat. Han associerar bilderna till varandra på olika sätt varje gång han sätter upp dem vilket gör att presentationerna förändras.

Väcker intresse gör också Carl Hammouds kontorsinteriörer där någonting håller på att förintas eller lösas upp. Eller Helena Roos uppgörelser med kvinnorollen i serien ”En helt vanlig jävla dag”. Stilmässigt knyter hon an till Lars Hillersberg och 1968-vänsterns magasin Puss.

Curatorer har varit konstnärerna Andreas Roth och Ola Åstrand samt konsthallschefen Agneta von Zeipel från Bohusläns museum. Utställningen har tidigare visats på Bohusläns museum och Millesgården. Efter Sundsvall ska den vidare till Karlskrona.

Text och foto:
Karin Kämsby

”En ny dag” installation i screentryck, Ola Åstrand, 2006.