Ceausescus barn
Av Kent Klich
Fotomuseet Sundsvall
9 februari – 3 mars 2007
Ännu en blytung utställning med bilder från världens elände kan nu ses på Fotomuseet i Sundsvall. Den här gången är det Kent Klich som visar foto och film från Rumänien. Utställningen, med Sverigepremiär i Sundsvall, handlar om de tiotusentals barnhemsbarn som under den kommunistiska diktaturen smittades med hiv-infekterat blod.
Aborter och preventivmedel var förbjudna i Rumänien och varje familj skulle ha fem barn för att öka arbetskraften. På grund av fattigdom och annat orkade familjerna inte ta hand om alla barn och då hamnade de på barnhem. Det fanns också en uppfattning om att staten var bättre på att ta hand om barn än föräldrarna. Landet hade brist på mat och barnhemsbarnen fick extra näring i form av blodtransfusioner under åren 1988–1990. En stor del av blodet var hiv-infekterat men av rädsla vågade de som visste om det inte stå upp och säga ifrån. När läkare påtalade att det fanns hiv i landet svarade regimen att hiv var ett kapitalistiskt fenomen.
För att komma nära barnen har Klich släppt fotografrollen och lekt med dem. Barnen är i första hand inte framställda som offer, vilket gör bilderna ännu mer drabbande. I varje bild låter han oss möta en individ, ett medvetet subjekt. Det är omöjligt att distansera sig.
– Jag ville ha bilder där dom ser ut som dina barn, mina barn, säger Kent Klich.
– Fotografi handlar om att berätta historier, säger Kent Klich,
vars utställning
Ceausescus barn visas på Fotomuseet i Sundsvall.
Foto: Karin Kämsby
De svartvita bilderna är tagna mellan 1994 och 1999 med Hasselbladskamera, genomgående långa slutartider och stativ. Den film som visas i samband med utställningen tillkom några år senare och handlar om barn som överlevt och blivit tonåringar, deras liv och framtidsdrömmar. Det är viktigt för Kent Klich att visa att det finns positiva motkrafter till och med i det rumänska helvetet.
– När man jobbar med tunga saker träffar man de mest fantastiska människorna, säger han. Mina bilder är en hyllning till dem som inte ger upp, barnen och de som tar hand om dem.
Foto: Kent Klich
Det starka sociala engagemanget bottnar i Klichs egen familjebakgrund. Pappan tillbringade andra världskriget i tyska koncentrationsläger efter att ha protesterat mot Hitlerarméns annektering av Polen och kom sedan till Sverige. Farfadern blev skjuten av nazisterna. Klichs mormor som han stod mycket nära, led av schizofreni.
Innan han utbildade sig till fotograf läste Klich psykologi i tre år och han har även jobbat som socialarbetare med utsatta barn. Nu är han en fotograf med internationellt rykte, bosatt i Köpenhamn. 1998–2002 var han ansluten till den internationella bildbyrån Magnum. För närvarande uppbär han ett femårigt konstnärsstipendium från konstnärsnämnden för att kunna jobba med sina få långa projekt. Ett av dem, El Nino, handlade om gatubarn i Mexico City, ett annat om den danska kvinnan Beth och hennes tidigare liv som prostituerad och narkoman. Båda finns utgivna i bokform, så även Ceausescus barn, som säljs på Fotomuseet. Den innehåller alla bilderna men också en text av den tyskspråkiga rumänska författarinnan Herta Müller. Hon tillhörde den tysktalande minoriteten i Rumänien och flydde därifrån 1987. I texten skildrar hon livet i diktaturen och hur hjärntvätten fick människor att lyda. Själv var hon dissident och stod emot trycket vilket ledde till utfrysning. Texten är ett viktigt komplement till utställningen eftersom den beskriver den mentalitet och det förtryck som möjliggjorde den rumänska aids-katastrofen.
Karin Kämsby
|