|
|
|
Rakettorn
sändare mottagare
Skulpturer och målningar
av Johan Mauritzson
Sundsvalls museum
1 september – 30 september |
|
Johan
Mauritzson bland sina
överjordiska skrotskulpturer |
På
väg mot stjärnorna
Johan Mauritzsons målningar och skulpturer har invaderat Sundsvalls
museum där de sträcker sina antenner och tentakler mot världar
bortom det vi normalt kan iaktta med våra sinnen.
I sina verk gestaltar Johan Mauritzson en nära-dödenupplevelse
från ungdomen då han körde in i en långtradare
med motorcykel. För honom var det en stor lyckoupplevelse: ”Jag
drogs upp av någonting och det som drog mig var ’många’.
De här ’många’ kändes som ljus som kunde höras
eller som ljud som kunde ses.”(Citat ur texten Personlig bakgrund
till temat ”nära-döden”.)
På en ö av krossad asfalt mitt på golvet har dessa ”många”
ställt upp sig för att lyssna ut mot evigheten. De är gjorda
av skrot men förfinade, lackerade, målade och utmejslade som
välmanikyrerade, välfriserade damer nyss uppstigna ur något
spa. Eller framvällande ur sidorna i en modetidning. De är bara
av en annan sort, de är inte vanliga människor utan någon
annan sorts varelser, konstruerade och sammanställda.
©Johan
Mauritzson/BUS 2007 "Pånyttfödelse", blandteknik
Johan
Mauritzsons verk erbjuder ytterligare tolkningar, utöver nära
döden-upplevelsen. De kan till exempel ses som en bild av den moderna
människan, av sin egen hand konstruerad, hopsatt, skapad. Ropande
från en position där hon ej längre drivs av tvånget
att tillfredställa sina primära behov, går hon allt längre
bort från sitt inre jag, mot alltmer konstruerade identiteter. Själva
konstruerandet av identitet blir ett sätt att ge livet mening och
innehåll. Men, en nära döden-upplevelse kan skala bort
alla konstruktioner och återge livet en känsla av grundläggande
meningsfullhet.
©Johan
Mauritzson/BUS 2007 "Transcendens I" olja
på duk
Målningarna
är minst lika intressanta som skulpturerna, men mer diskreta. Med
sina abstrakta motiv går de vidare på den andliga, överjordiska
vägen och skildrar olika former av transcendens, gränsöverskridanden
och övergångar. Broder Mark från 2005 har ett konkret
innehåll, där skjuts en raket upp ur den överdådigt
sköna jordiska grönskan, medan mer abstrakta Kraft-gröda
från 2007 skulle kunna skildra stiliserade spermier på väg
från en värld till en annan.
Bakom ett
hörn hänger Pånyttfödelse, en sammansatt skapelse
i blandteknik, som påminner om inkaindianernas gudabilder.
En grupp mindre skrotskulpturer har samling på några lådor
i ett hörn av utställningshallen. Jämfört med sändarna
och rakettornen är de här mer uttrycksfulla, och minst lika
kommunikativa. De skulle kunna vara karikatyrer av nu levande människor
eller fenomen i vår kultur och har också namn därefter.
Här finns skruvade personligheter som Digitalmikael, Tänkar-Jansson
och Angelfejs, som tagna direkt ur vardagslivet.
Hela utställningen präglas av en obändig vilja till kommunikation.
Den ackompanjeras av ett ljudcollage sammansatt av konstnären själv
av ljud från flygledartornet på Midlanda, fågelkvitter
med mera.
Johan Mauritzson bor i Käckelbäcksmon i Viksjö, och är
utbildad på Sundsvalls Konstskola, Idun Lovéns konstskola
i Stockholm och på Konstfack, avdelningen för måleri.
Text och
foto: Karin Kämsby
Fotnot: En
del av skulpturerna visades i juni i år på Tibnor i Sundsvall,
i utställningen Hangar.
|
|
|