volym

 

Ser man på bilden Näckrosblad så är det intressant att förnimma färgklanger som både en Hjertén och en Matisse skulle känna igen sig i. En palett av rosa, orange med koboltgröna inslag bildar tillsammans med den ornamentalt utdragna formen något som man skulle kunna beskriva som "skönt för ögat". Men samtidigt skulle en annan röst kunna säga att i just det här sammanhanget är linje, form och färg nonsens att tala om. Det är motivet som är det viktiga. Men de olika meningarna skulle förstås ha ca. femtio, sextio år mellan sig. Om man anger rösterna så skulle den ena kunna tillhöra nämnde Matisse, medan den andra Willem de Koonings. Båda finns i lokalen, jag kan lyssna på bådadera, och på något vis får jag ihop det till att bägge har rätt. Säkert är att det fortfarande är alldeles utmärkta källor. Det märks tydligt i Karin Hesses måleri.

Text och Foto
Jan Grubb

      
         
   

 

KARIN HESSE

MÅLNINGAR OCH COLLAGE
SUNDSVALLS MUSEUM 8/3-6/4 2003

Karin Hesses utställning omfattar 36 bilder och huvudsakligen tre tekniker: akryl/oljemålningar, blyertsteckningar och collage. En tredjedel är utförda som olje/akryl/ pastellmåleri medan resten är fördelat relativt jämnt på de andra uttrycksmedlen.
Storleken på verken är hållna i normalstora format vilket i sammanhanget innebär målningar på max ca. 150 cm höjd och ner till ca. 30 cm på vissa teckningar.
Går man över till motiv kan till att börja med tre typer igenkännas. Landskapsbilder med titlar som t.ex Ullångersfjärden, Vedasjön och Klyfta landskap. En andra dominant del är behäftade med änglatitlar som t.ex Svarta änglar, Guldänglar och Ängel och blad. En tredje motivvariant har band till gammal historisk konst och inriktar sig framförallt på egyptisk kultur. Här finns emellertid en blandning av det hemma och närvarande, dvs. Nordingrå där Karin Hesse är bosatt, med den konst som existerade för 3-4000 år sedan. Exempel är Egyptiska Röksta, Sesotris hatt med rött band, Egyptier med svart mask.






 
                   

Men ser man närmare på utställningen och lämnar ovanstående, i och för sig intressanta fakta åt sidan, så kan fokus inriktas på färgen och formen. Framförallt visar Karin Hesse upp sig som målare, även om det finns en avsevärd mängd av teckningar och collage med på utställningen. Möjligen är det överdrivet att säga att färgen överrumplar men tveklöst är det ändå en del av denna känsla som slår emot besökaren. Färgen är flera fall starkt lysande och högt stämd i bilder som Familjen och Röd sköld, men förekommer också i nedstämda, rosa toner. Formen kan vara både fast och med ornamentala inslag.
Antydningar av människor, landskap, objekt och växtformer förekommer. Likaså en rumsverkan som är vagt markerad i framför och bakom. Ibland uppstår en växelverkan mellan formerna, mellanrummen, samtidigt som utbrott av färgstyrka, som trafikljus, föser allt samman till ordning. Direkt gjort, men med kontroll av mediet. Det är inte abstrakt gjort, möjligen halvabstrakt, av minnen, antydningar av landskap, förhållanden och tider.