”Bilden som vapen”
Albin Amelin 100 år

I Söråkers Folkets Hus visas 8 – 25 april en utställning med grafiska blad
av Albin Amelin.

Textilarbeterska, 1958
Ur mappen Arbetets värld

Albin Amelin blev med sin samhällskritik och expressiva livshållning framför allt arbetarrörelsens konstnär. Han argumenterade för att arbetarna skulle bilda egna konstföreningar, anordna föreläsningar och konstutställningar.
I den andan var det ett kvällssamtal om Amelin och Bilden som vapen den 23 april i
Söråkers Folkets Hus mellan Bertil Jansson, f.d. kulturchef på LO, Margareta Johansson, Sundsvalls kulturnämnds ordförande, Hans-Erik Öberg, konstnär och Torgny Åström, konstnär och pedagog.

Samtalet lyfte fram hur Amelins arbeten visar på konstnärens möjligheter att med sin lust och sin förmåga både kunna lovsjunga livet och samtidigt slåss för det som hotar detta liv och att med sitt konstnärliga arbete värna människovärdet och inge känslan av stolthet och därmed med sitt arbete skapa en motkraft mot förnedring och förtryck.

Men samtalet berörde också hur Amelins arbetarbilder kan hindra oss idag att se den arbetarklass vi faktiskt har, men som idag inte ser ut som på Amelins ”ikoner”. Man undrade hur de bilder skulle se ut som idag t.ex. visar barnskötares och undersköterskors kamp för upprättelse och erkännande?

Man samtalade också om de nya former den kämpande bilden faktiskt tar sig i dag.
Är det med medskapande publikövningar i traditionella utställningssammanhang som frågorna djupnar eller är det kanske tidningarnas bildreportage som idag t.ex. ger oss uttrycket för samhörighetskänsla med de uppsagda som lämnas ut till osäkerhet i avfolkningsbygder? Är det den dokumentära fotografiska bilden som t.ex. idag skapar den samlande och förklarande bilden för motsättningarna mellan Israel och Palestina, bilder som kan ha samma styrka som en gång Amelins Spanienbilder?

Spanien 1936

Har verkligen det medmänskliga engagemanget idag lämnat den traditionella konstnärsrollen?
Var skapas då de konstnärliga bilder som kan vara sköldar för ”det värdiga livet”?
Var finns då idag bilderna där Människa enkelt talar till Människa om Människan?

Kvällens samtal rörde sig kring de avgörande frågorna om bildernas betydelse för hur vi uppfattar våra liv. Albert Amelins arbeten tycks fortfarande kunna väcka de frågorna.

Torgny Åström