Ångermanländsk betongantenn i Norge

Den 25 aug 2006 åkte jag dom 70 milen till Trondheim och kom fram till Kläby, en liten sömnig by förutom de bofasta konstnärer som frodades på en kulle. Ett nerlagt mentalsjukhus med omgivade byggnader utgjorde kolonin där de bodde och i en nerlagd djurpark skulle vi tillresta konstnärer skapa.

Det hela var ett MittNordiskt samarbete vilket innebar att 4 inbjudna var från Finland, 3 från Norge samt 2 från Sverige varav jag repesenterade Västernorrland.
Direkt när jag kom fram hängde jag medhavd konst på deras Galleri N° 1 som hade en presentationsvernissage av oss samma kväll. Mat, tal och musikuppträdande följde och sen sova.

De två första dagarna gick åt till föredrag samt plats- och materialjakt.
På måndagen drog vi igång konkret med våra olika projekt. Jag hade en vag ide om en kultplats och samarbetade med Jaana som ville göra en voodoo-mini-Stonehenge. Jag grävde en grop och gjöt fast ett armeringsjärnrör med mycket sten i botten.
Tisdag samlades tegelstenar,stora stenar till Jaana och betong köptes (det materialbidrag vi fick räckte inte långt men som Västernorrlands representant kände jag ett ansvar för vår ära och pyntade själv det mesta). Varje kväll hade vi "egenpresentationer av vår konst" vilket tog sin tid. Dock var maten mycket god och öl kunde inhandlas vilket bidrog till fina kvällar.

Tegel murades upp runt röret. Ett motorcykelhjul blev ett bra "huvud". Hönsnät armerade putsen runt om och slutligen sattes speglar på med frosttåligt häftbruk. De fem arbetsdagarna gick fort.
Det hela tog mer tid än jag trodde så jag fick hoppa över lunch och studiebesök och spurtade in i det sista. Tio minuter innan vernissage slutade jag och tog en snabbdusch och packade bilen för hemresa.

Det var en njutning att betrakta allas verk som låg här och var i naturen ackompanjerade av en regnbåge;- efter en hastig regnskur. Trött men tillfreds åkte jag hem genom åskväder i natten.

När betongen torkat målades min "Himlapinne" med vattenavisande skyddsfärg två veckor senare. Den vätskan hade en rosa ton så pariserblått pigment tillsattes.
Titeln på den numera permanenta skulpturen men Jaanas bidrag är "From earth to sky.." och har en antenn som sänder/mottager andlighet och kan användas som en kultplats för nyvoodoo och diverse midsommarorgier eller bara ett ställe för kontakt med ufon,asagudar eller döda anfädrar mm.

Johan Mauritzson.

Fler bilder och mer text finns på
http://www.samtidskunst.no/infosider/prosjekter_aeoeaa.html